Kalles äktenskap präglas av en minst sagt intensiv form av misstänksamhet, där varje liten detalj i vardagen kan bli avgörande bevis i ett pågående drama. Ingenting lämnas åt slumpen, och varje hemkomst blir som en liten förhörssituation där ingenting går obemärkt förbi. Men en kväll inträffar något som får den redan känsliga situationen att ta en oväntad vändning – något som leder till en slutsats som ingen riktigt hade kunnat förutse.

Kalle var gift med en ovanligt svartsjuk fru. Varje kväll när han kom hem granskade hon hans kavaj.

- Du har varit otrogen med en blondin, sa hon om hon hittade ett ljust hårstrå.

Hittade hon ett brunt hade han varit otrogen med en brunett osv.

En kväll kunde hon inte hitta något hårstrå.

- Nu vill jag ha skilsmässa, sa hon, när du till och med bedrar mig med en som är flintskallig.